Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

bryn

Vad betyder bryn?

kanten eller ytterkanten av något, särskilt där skog eller bevuxen mark övergår i öppen mark; gränsen mellan två områden

Synonymer till bryn

Motsatsord till bryn

Exempelmeningar

  • Vi satte oss vid skogsbrynet och åt våra smörgåsar.
  • Ett rådjur visade sig precis i brynet mellan skogen och åkern.
  • Det växer tätt med blommor längs brynet där stigen går.

Varifrån kommer bryn?

bryn, fsv. brȳn, kant, ögonbryn = da. bryn ; egentl. plur. till fsv. brūn f. = isl. brún (plur. brýnn); n-utvidgning till ett urgammalt ie. ord *bhrū: ags. brú (eng. brow), ögonbryn, sanskr. bhrū ds., grek. ophrỹs, även: kant, bergkam, fslav. brŭvĭ, litau. bruvis, ögonbryn. Betyd. 'kant, rand' anses av somliga för sekundär; snarast föreligger dock här ordets grundbetyd. Hit hör nog även litau. briaunà, kant, knivrygg m. m.; se senast utförligt v. d. Osten-Sacken IF 28: 139 f. F. ö. sannol. besl. med bro, brygga 2, men knappast med fsv. brā (osv.), ögonbryn (se baldersbrå).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.