Synonymer till asp
Ordlistorna anger inga synonymer för asp.
Exempelmeningar
- Den höga aspen utanför fönstret darrade i vinden.
- Bonden hade fällt en gammal asp vid åkerkanten.
- Aspens blad rör sig även när det knappt blåser.
Uttryck med asp
- darra som ett asplöv
- skaka av rädsla eller kyla
asp på engelska
aspen (trädet Populus tremula).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer asp?
2. asp, (träd), fornsvenska asp (i sammans.) = isländska ǫsp, danska asp, esp (med e från kollekt.; jämför nedan), fornhögtyska aspa, av germanska *aspō-; med avledning *aspiōn i medellågtyska, tyska espe, anglosaxiska æspe (engelska asp(en)), jämför samma växling under ask; motsvarande en del slavobaltiska namn på samma träd: lettiska apse, litauiska apuszis, ryska osina (av *opsina) och så vidare. Det slavobaltiska -ps- synes vara ursprungligare än det germanska -sp-; i alla händelser föreligger för de båda språkfamiljerna ett ursprungligen gemensamt namn på aspen. Avledning: äsping (se detta ord). Kollektiv och ämnesnamn: svenska (dialektalt) äspe n., fornsvenska æspe = isländska espi.
Hellquists originaltext med förkortningar
2. asp, (träd), fsv. asp (i sammans.) = isl. ǫsp, da. asp, esp (med e från kollekt.; jfr nedan), fhty. aspa, av germ. *aspō-; med avledn. *aspiōn i mlty., ty. espe, ags. æspe (eng. asp(en)), jfr samma växling under ask; motsv. en del slavobaltiska namn på samma träd: lett. apse, litau. apuszis, ry. osina (av *opsina) osv. Det slavobaltiska -ps- synes vara ursprungligare än det germ. -sp-; i alla händelser föreligger för de båda språkfamiljerna ett urspr. gemensamt namn på aspen. Avledning: äsping (se d. o.). Kollektiv o. ämnesnamn: sv. (dial.) äspe n., fsv. æspe = isl. espi.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
asp i Dalins ordbok 1850
asp, m. 2.
- Fisk af braxenslägtet, två till tre fot lång; finnes i större sjöar och floder i norra och medlersta Sverige, och värderas mycket för sitt välsmakliga och lättsmälta kött.
asp, f. 2.
- Trädslag, som växer i något fuktiga skogstrakter, och hvaraf dels veden begagnas till bränsle eller slöjdvirke, dels löfvet till boskapsfoder.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.