Synonymer till örlig
Ordlistorna anger inga synonymer för örlig.
Varifrån kommer örlig?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
örlig, krig, nu blott högtidl. o. ålderd., fsv. örligh, -lygh, -lögh, -lighe, -leghe, -löghe m. m., jämte örlog, nu blott i uttr. till örlogs o. i sammans. som ha avs. på flottan, däremot poet, t. ex. Tegnér Kronbr.: 'med blodig klädnad och örlog', fsv. örlogh, örloghe, även or-; motsv. isl. ørlygi, strid, o. da. ørlog, krigstjänst till sjöss (i uttr. til ørlogs o. i sammans.); väsentligen lånat från mlty. orlich, -e-, -o-, orlege, -o-, krig (holl. oorlog) = ffris. orloch, jfr fhty. urliugi, krig. Egentl., om det tillstånd som uppkommit, då man brutit de edliga övenskommelserna; av germ. *uz- = ur 4 (er-) o. ett sbst. för 'ed, löfte', jfr got. liuga, äktenskap, liugan, gifta sig ~ ffris. loga ds. (*luᵹ-), fir. luige, ed (av ie. *lughi̯o-). Jfr till bildn. det delvis likabetydande isl. orlǫg n. pl., öde, fsax. orlag, urlagi, även: krig, osv., av germ. *uz-laᵹ-, till roten i lägga; ävensom orlov. Möjl. har nsv. örlog delvis sitt ursprung i det nämnda nordiska orlǫg.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.