Synonymer till ömka
Ordlistorna anger inga synonymer för ömka.
ömka på engelska
pity (tycka synd om).
- hon ömkade sälarna som utsattes för en så grym jakt she pitied (felt sorry for) the seals, who were hunted so
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer ömka?
ömka = fornsvenska = isländska aumka, norska aunka; avledning av öm i den äldre betydelsen 'arm, usel, olycklig' och dylikt, alltså egentligen: anse eller förklara ngn för olycklig, varav: beklaga (jämför förbarma sig: adjektiv arm eller latin miserēri, förbarma sig: miser, eländig, usel); bildat som dyrka, jämka och så vidare Etymologiskt identiskt är ynka = fornsvenska, med övergång av m till n före k (jämför norska aunka och jänka av jämka) och av ö till y såsom i de under ögla anförda fallen. Formen ömka beror på ny anslutning till grundordet. En parallellbildning är ömma, äldre nysvenska och ännu Sahlstedt 1773 öma, fornsvenska öma (i till exempel 'them öma'), känna medlidande med, förbarma sig över; i nysvenska ömma för, motsvarande danska ømme sig ved; jämför isländska eyma III. I nysvenska även i betydelsen 'vara känslig för smärta, vålla smärta, göra ont', till exempel tanden ömmar (i danska i stället smerte med mera).
Hellquists originaltext med förkortningar
ömka = fsv. = isl. aumka, no. aunka; avledn. av öm i den äldre betyd. 'arm, usel, olycklig' o. d., alltså egentl.: anse el. förklara ngn för olycklig, varav: beklaga (jfr förbarma sig: adj. arm el. lat. miserēri, förbarma sig: miser, eländig, usel); bildat som dyrka, jämka osv. Etymologiskt identiskt är ynka = fsv., med övergång av m till n före k (jfr no. aunka o. jänka av jämka) o. av ö till y såsom i de under ögla anförda fallen. Formen ömka beror på ny anslutning till grundordet. En parallellbildning är ömma, ä. nsv. o. ännu Sahlstedt 1773 öma, fsv. öma (i t. ex. 'them öma'), känna medlidande med, förbarma sig över; i nsv. ömma för, motsv. da. ømme sig ved; jfr isl. eyma III. I nsv. även i betyd. 'vara känslig för smärta, vålla smärta, göra ont', t. ex. tanden ömmar (i da. i stället smerte m. m.).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
ömka i Dalins ordbok 1850
ömka, v. a. 1.
- Känna medlidande med, beklaga. Jag ömkar honom. Ömka sig öfver, på ett verksamt sätt visa någon sitt medlidande, hafva medlidande med, förbarma sig öfver.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.