Förr: bonde som brukade ett hemman med ärftlig rätt att bo kvar (åborätt).
Synonymer till åbo
Ordlistorna anger inga synonymer för åbo.
Exempelmeningar
Bonden var åbo på kronohemmanet och kunde inte vräkas så länge han betalade skatten.
I bouppteckningen kallas han åbo på gården.
Som åbo hade han rätt att lämna över hemmanet till sina barn.
åbo i Dalins ordbok 1850
åbo, m. 3.
Den, som med nyttjande rät innehfver annans hemman, hemmansdeleller lägenhet å landet. Brukas äfven stundom, ehuru mindrerätt, för: sjelfägande bonde. Åberne i byn. - Åbo- och besittnignsrätt, rätt att såsom åbo innehfva och besittahemman.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.
Ord som låter lika från den betonade vokalen till slutet. Var betoningen ligger är hämtat ur uttalet i Folkets lexikon och Wiktionary och annars ur huvudregeln, så den kan skilja sig från det verkliga uttalet i enstaka ord.
Ord i SALDO som börjar med åbo och där resten också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar. Om sammansatta ord.