Synonymer till äril
Ordlistorna anger inga synonymer för äril.
Varifrån kommer äril?
Lånord från latin enligt Hellquist.
äril, arkaiserande o. högtidl.: härd, ä. nsv. ärel t. ex. Arvidi 1651 (jfr rännil o. ä. sv. rännel), växelform till el. snarast analogisk ombildning av sv. dial. ären (t. ex. Hall.), fsv. ærin, även aren = isl. arinn, no.-da. aare, ä. da. arn, da. arne o. det gamla finska lånordet arina; urnord. (þal) aʀina (By), ack. sg. n., denna upphöjning, är dock osäkert; väl av germ. *azina- (-ena-) o. möjl. även *azana-, antagl. besl. med lat. āra (av *āzd), brännaltare, o. osk. aasas n. plur., 'aræ', till ieur. roten as i arēre, vara torr (av az-), sanskr. ā́sa, aska, osv. (se f. ö. aska o. ässja); jfr till betyd. litau. pelēnè, härd ~ pelenaĭ, aska, m. fl. liknande paralleller. — Ordet är i betyd. 'härd' speciellt nordiskt, men bör väl, såsom också skett, identifieras med fhty. arin, erin, altare, egentl.: fast, tillstampad eldstad (Meringer IF 17: 122), o. kanske också med det formellt överensstämmande fhty. ordet med betyd. 'golv' (ty. dial. ern, ähren), som dock av somliga betraktas som lån från lat. arēna (= sv. arena; Walde under āra efter Kluge, som dock i Et. Wb.9 uppgivit denna åsikt). — Om möjligheten av ursläktskap mellan äril, ässja osv. o. lat. ārea, öppen plats (egentl.: torr, avbränd?), se areal. — Vissa betänkligheter mot den ovan förordade härledningen av äril från roten as vållar dock frånvaron i vissa former av ʀ-omljud; enl. Kock Ark. 15: 357 verkar detta emellertid icke på a, då ett a uppträder i följande stavelse, vilket kunde tala för den ovan såsom möjlig uppställda växelgrundformen *azana-. Om ljudutvecklingen jfr även Pipping Nord. spr. ljudl. s. 98 (med litt.-hänv.). — Ordet har i riksspr. undanträngts av det från ty. lånade härd, som f. ö. självt synes utgå från en likbetydande rot (andra betyd.-paralleller se under ässja). I många dial. har däremot härd ännu icke trängt in, o. i åtskilliga, där det uppträder, hänvisar dess utveckling på jämförelsevis ungt lån från riksspr. Om ett annat ieur. ord med samma betyd. se under vestal.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.