Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 7 bokstäver.

änkling

Synonymer till änkling

Varifrån kommer änkling?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

änkling, fsv. ænklinger, ogift man = no. enkling, änkling (från sv.?); avledn. av y. fsv. ænkil, änkling = isl. ekkill, till fsv. enka, enstaka m. m. (se enkom); el. ock äro båda parallellbildningar till detta senare ord. Formellt identiskt med ænkil är adj. enkel, från mlty. ênkel, av germ. * ainikila- (-ak-), l alla händelser ytterst till räkneordet o. adj. en. — Sv. dial. änk(er) o. da. dial. enk, änkling, äro sekundärt bildade till änka, liksom sv. änkeman o. da. enkemand (motsvar. ett fsv., fda. ænkio-), el. som ty. witwer (mhty. witwære), fhty. wituwo, eng. widower, fslav. vĭdovĭci till ty. witwe osv., vartill även ty. witmann (med fem. witfrau) o. ty. dial. witling; jfr om lat. adj. viduus under änka. Samindoeuropeisk beteckning för 'änkling' saknas, vilket naturligtvis sammanhänger med kvinnans underordnade ställning i äldsta tider. Jfr det fullt analoga förhållandet med orden för 'svärfar' under svär.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.