Synonymer till ämbete
Exempelmeningar
- Hon tillträdde ämbetet som kommunalråd i höstas.
- Under sitt ämbete som domare arbetade han med många komplicerade fall.
- Prästen avgick från sitt ämbete efter tjugo år i församlingen.
Varifrån kommer ämbete?
ämbete, fsv. æmbete, æmbite o. æmbit, ämbete, tjänst, arbete, tjänareskara, sakrament, hantverk, hantverksskrå = isl. embǽtti, no. embætte i samma el. likn. betyd., da. embede, got. andbahti, tjänst, fhty. ambahti, ags. ambiht osv.; etymologiskt = ty. amt (se f. ö. amt). Till got. andbahts, tjänare, fhty. ambaht, ags. ambiht, jfr isl. ambótt f., -bátt, tjänarinna, fsv. ambat, -bot(a) ds. Vanl. o. med rätta betraktat som ett mycket tidigt lån från kelt. (lat.) ambactus, tjänare, vasall (varom närmare under ambassad); i got. folketymologiskt ombildat. Föga troligt är däremot, att got. andbahts osv. skulle vara av inhemsk germ. börd (till part. and-, se an- 2, o. sanskr. bhaktá-, till bhaj-, dela, men även: tjäna, dyrka; jfr Uhlenbeck Got. etym. Wb. o. Brugmann IF 19: 390). — Från nord. spr. lånat i ry. jabeda, baktal, ränker; med egendomlig betyd.-förskjutning (närmast av *hovmannaintrig?). — Ordet ämbete o. dess germ. motsvarigheter el. grundord beteckna sedan urminnes tider bl. a. en viss officiell ställning inom stat el. kyrka; jfr fsv. biskops-, pava-, praæstaæmbete, got. andbahti i t. ex. 2 Kor. 11: 8 (= grek. diakonía), ags. ombihtas i Beowulf om konungens tjänstemän av olika slag (hovmarskalk, vapenvaktare m. m.). Säkerl. föreligger här en reflex av ordens ursprung från det keltiska konungadömet med dess ämbetsmannaadel; o. orden tillhöra sålunda samma slags låneskikt som rik o. rike; jfr även under (det ytterst från kelt. komna) vasall. Ett annat viktigt lån från kelt. av kulturhistorisk betyd. är järn. — Ämbetsman, fsv. æmbitisman, tjänare, tjänsteman, ämbetsman, hantverkare = isl. embǽttismaðr, da. embedsmand; jfr ty. amtmann under amt. Betyd. 'hantverkare' (i sht: skräddare, skomakare, smeder), även i t. ex. ä. nsv. o. ä. da., kvarlever (el. kvarlevde till senaste tid) i sv. dial., t. ex. Smål.; jfr ä. nsv. ämbetskarl = sv. dial. (Ydre) ämbetskar. Om betyd. '(stats)ämbetsman' se under betjänt.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.