Om en person (eller sak) som först anses ful, klumpig eller obetydlig och blir förbisedd, men som så småningom utvecklas till något vackert eller beundrat. Ofta i formen den fula ankungen som blev en svan.
Exempel
I skolan var hon den fula ankungen som ingen lade märke till, men i dag är hon en uppburen skådespelerska.
Det nedlagda varvsområdet var länge stadens fula ankunge, men nu har det blivit en populär stadsdel.
Varifrån kommer uttrycket?
Från H.C. Andersens saga Den fula ankungen (danska Den grimme ælling, 1843), om en ful ankunge som visar sig vara en svan.