Synonymer till vide
Ordlistorna anger inga synonymer för vide.
vide på engelska
osier (buske av släktet Salix).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer vide?
vide n., Salix, i dialekter även m., fornsvenska vīdhe m. eller n.? = isländska viðir m., norska vīder m. (jämför nysvenska törne n., men isländska þyrnir m.), av urnordiska *wīþia-, jämför äldre danska vietræ, pil, medellågtyska wîde f., fornhögtyska wîda (tyska weide), ävensom anglosaxiska wiðig (engelska withy, pil, vidja); besläktat med bland annat grekiska itéa (eitéa), pil, ítys, sköldrand med mera (egentligen: av pil), latin vītis, ranka, litauiska vytis (av vī-), pilspö, žil-vìtis, gråvide, fornslaviska pavitŭ, ranka, ävensom iriska féith, sena, sträng; liksom till exempel vidja, vira (vb) och vägg till den indoeuropeiska roten u̯i, fläta, i latin viēre, binda, fläta, sanskrit vyáyati, slingrar, vecklar in, váyati, väver, flätar, fornslaviska viti, vrida, fläta och dylikt. Ordets indoeuropeiska anor sammanhänga utan tvivel åtminstone delvis med videts tidigt upptäckta användbarhet för flätningsarbeten. Till utvecklingen av ord för 'vide' ur rötter med betydelsen 'fläta' kan jämföras slaviska *orkyto, -ā, vide (serb. ràkita och så vidare), besläktat med grekiska árkys (genitiv -yos), varom Lidén IF 18: 507 (om det där även omnämnda lettiska ērkulis, spinnstav, slända, se dock samme förf. i den under rock 2 slutet citerade uppsatsen). Namn på 'vide' äro eller åtminstone tyckas stundom vara besläktat med beteckningar för 'enbuske': bådas grenar och rötter användes till flätverk; se Lidén anf. avh. Jämför även under vicker och vial.
Hellquists originaltext med förkortningar
vide n., Salix, i dial. även m., fsv. vīdhe m. el. n.? = isl. viðir m., no. vīder m. (jfr nsv. törne n., men isl. þyrnir m.), av urnord. *wīþia-, jfr ä. da. vietræ, pil, mlty. wîde f., fhty. wîda (ty. weide), ävensom ags. wiðig (eng. withy, pil, vidja); besl. med bl. a. grek. itéa (eitéa), pil, ítys, sköldrand m. m. (egentl.: av pil), lat. vītis, ranka, litau. vytis (av vī-), pilspö, žil-vìtis, gråvide, fslav. pavitŭ, ranka, ävensom ir. féith, sena, sträng; liksom t. ex. vidja, vira (vb) o. vägg till den ie. roten u̯i, fläta, i lat. viēre, binda, fläta, sanskr. vyáyati, slingrar, vecklar in, váyati, väver, flätar, fslav. viti, vrida, fläta o. d. Ordets indoeuropeiska anor sammanhänga utan tvivel åtm. delvis med videts tidigt upptäckta användbarhet för flätningsarbeten. Till utvecklingen av ord för 'vide' ur rötter med betyd. 'fläta' kan jämföras slav. *orkyto, -ā, vide (serb. ràkita osv.), besl. med grek. árkys (genit. -yos), varom Lidén IF 18: 507 (om det där även omnämnda lett. ērkulis, spinnstav, slända, se dock samme förf. i den under rock 2 slutet citerade uppsatsen). Namn på 'vide' äro el. åtm. tyckas stundom vara besl. med beteckningar för 'enbuske': bådas grenar o. rötter användes till flätverk; se Lidén anf. avh. Jfr även under vicker o. vial.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
vide i Dalins ordbok 1850
vide (lat.)
- Se! Utmärker hänvisning till något.
vide, n. sing.
- Trädslag af Pilslägtet, i kärr och på våta ställen, med bark, blad och hängen af gråhvitt utseende. Salix cinerea.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.