Synonymer till veterinär
Varifrån kommer veterinär?
Lånord från latin enligt Hellquist.
veterinär, sbst., 1795; 1788: veterinair-adjunct, jfr I. Erici o. 1645: 'fää-doctores (veterinarii)' = ty. veterinär, fra. vétérinaire osv., av lat. veterīnārius, djur-, hästläkare (Colum.), som hör till djurläkarevetenskap (Colum.), som hör till boskapen, jfr adj. veterīnus, till vetus (genit. -eris), gammal = grek. ėtos, år, alltså egentl. om ung boskap (född under året), varom se det besl. vädur. — Ordet kom knappast mera allmänt i bruk förrän efter Veterinärinrättningens grundläggning 1819. Det upptages ej hos Weste 1807, o. Conv.-lex. 1826 har ännu veterinarius; bland allmogen ännu i senaste tid i stället djurläkare, fädoktor. — I sv. dial., t. ex. västg., i stället stundom genom folketymologisk omtydning jurist (djurist).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.