Synonymer till verk
- gärning
- produkt
Exempelmeningar
- Museet visar ett verk av en finländsk konstnär från 1800-talet.
- Hon har skrivit flera verk om havet och fiskarna i norr.
- Bron är ett imponerande verk av de ingenjörer som byggde den på 1930-talet.
Varifrån kommer verk?
Lånord från tyska enligt Hellquist.
verk, värk n., fsv. værk, verk, gärning, arbete, även konkret: byggnad, inrättning = isl. verk, da. værk, fsax. werk, fhty. wer(a)h, were (ty. werk), ags. weorc, även: möda, smärta (eng. work), av germ. *werka- = ie. *u̯ergo- i grek. érgon, dial. även vérgon, verk, arbete (jfr energi), i avljudsförh. till armen. gore, arbete; besl. med avest. vərəzyeⁱti, verkar, fir. fairged, gjorde, osv., ävensom enl. somliga med lat.-kelt. personnamnet Vergilius; se f. ö. orka, virka, värk 2, yrka, yrke ävensom lånorden Schubert, organ, orgel o. orgie. Enl. Meringer IF 17: 153 f. skulle roten u̯erg urspr. ha använts om vävning, stickning o. d., jfr bl. a. ty. werg (av fhty. werih, werc), blånor, o. är möjl. identisk med den (med velart g) i lat. vergo, böjer sig; egentl.: vrida o. d., jfr Walde under vergo o. Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 176 f; dock osäkert, varom Marstrander IF 22: 333. — Om förh. till finska verka, fint ylletyg, se K. B. Wiklund IF 38: 69 (med litter.) o. senare Karsten Fragen aus dem Gebiete der germ.-finn. Berühr. s. 13. — I en mängd sammans. från ty. med grundbetyd. av material till bearbetning t. ex. grå-, pälsverk, tågverk (jämte det inhemska tågvirke), jfr (vard.) rökverk, materialier till rökning; el. resultatet av en verksamhet (numera ofta med förbleknad betyd.) t. ex. fack-, flat-, galler-, urverk, jfr ä. nsv. ruteverk, infattning i rutor (å handarbete), med fullständig förlust av grundbetyd. i lövverk; el. inrättning för olika slags arbete t. ex. berg-, gas-, salt-, sågverk, stundom väl inhemskt såsom i vattenverk, fsv. vatnværk. I svenskan dock ofta -bruk, där ty. har -werk, t. ex. glas-, järn-, tegelbruk (motsv. da. -værk); jfr även murbruk, men ty. mauerwerk. — Gå till verket, sätta i verket, vara i verket osv., vanl. med motsvar. i da., efter ty. zu werke gehen, ins werk setzen, im werke sein; jfr ä. nsv. gå till verka, t. ex. Gustaf I:s reg., O. v. Dalin. — Sätta kronan på verket, motsv. i da., jfr ty. es setzt allem die krone auf. — Verket prisar mästaren, efter Jesu Syr. 9: 24. — Verkmästare, i modern betyd. från ty. werkmeister; under 15- o. 1600-t. bl. a. 'hantverkare, arbetare' ävensom under 1600-t. om vid fortifikationen anställda 'konduktörer' (också vallmästare m. m.); fsv. værkmæstare, skråföreståndare, från mlty. werkmêster. — Verkstad, y. fsv. værkstadher = ä. da. verksted, efter mlty. werkstede. — Verktyg, se tyg. — Jfr följ.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.