(ålderdomligt) Rörelsehindrad, handikappad, lytt, som har svårt lyte.
Betydelserna är hämtade ur svenska Wiktionary (CC BY-SA).
Synonymer till vanför
Ordlistorna anger inga synonymer för vanför.
vanför i Dalins ordbok 1850
vanför, a. 2.
Genom kroppslyte eller på annat sätt oförmögen till arbete.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.
Ord som låter lika från den betonade vokalen till slutet. Var betoningen ligger är hämtat ur uttalet i Folkets lexikon och Wiktionary och annars ur huvudregeln, så den kan skilja sig från det verkliga uttalet i enstaka ord.