Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

utter

Vad betyder utter?

  1. En art (Lutra lutra) inom däggdjursfamiljen mårddjur (Mustelidae); individ av arten utter.
  2. Fiskeredskap med vilket man kan använda ett flertal fiskeflugor eller fiskedrag samtidigt.
  3. (gayslang) Man med kroppsbehåring och en slank kroppsbyggnad (i kontrast till den grövre byggda kategorin björnar).

Betydelserna är hämtade ur svenska Wiktionary (CC BY-SA).

Synonymer till utter

Ordlistorna anger inga synonymer för utter.

Exempelmeningar

  • På morgonen såg vi en utter simma tvärs över åns mynning.
  • Utterns täta päls håller den varm även i kallt vatten.
  • Om man är tyst och tålmodig kan man ibland få se en utter vid stranden.

Varifrån kommer utter?

utter, fornsvenska uter, oter = isländska otr, danska odder, medellågtyska otler, fornhögtyska ottar (tyska otler), anglosaxiska ottor, oter (engelska otter), av germanska *utra- = indoeuropeiska *udro-, motsvarande sanskrit udrá, vattendjur, utter, grekiska (h)ýdros och (h)ýdra, vattenorm (se hydra), énydris, utter (egentligen: som är i vattnet), litauiska údra och fornslaviska vydra, utter; avledning av indoeuropeiska *udr-, vatten (se för övrigt vatten); liksom forniriska dobrán, utter: dobar, vatten. Latin lutra, utter, har uppstått genom ombildning (i anslutning till lutum, pöl?). Alltså ett djurnamn med urindoeur. anor; jämför till exempel and 2, bäver, gås, lo, mus, so, trana, ulv och indoeuropeiska *r̥ksos, björn, under björn. Växlingen av u och o beror på former utan och med s. k. a-om-ljud. Västsvenskt otter i Otterhällan i Göteborg, med -o- till exempel 1690; 1644: Utteräll.

Hellquists originaltext med förkortningar

utter, fsv. uter, oter = isl. otr, da. odder, mlty. otler, fhty. ottar (ty. otler), ags. ottor, oter (eng. otter), av germ. *utra- = ie. *udro-, motsv. sanskr. udrá, vattendjur, utter, grek. (h)ýdros o. (h)ýdra, vattenorm (se hydra), énydris, utter (egentl.: som är i vattnet), litau. údra o. fslav. vydra, utter; avledn. av ie. *udr-, vatten (se f. ö. vatten); liksom fir. dobrán, utter: dobar, vatten. Lat. lutra, utter, har uppstått genom ombildning (i anslutning till lutum, pöl?). Alltså ett djurnamn med urindoeur. anor; jfr t. ex. and 2, bäver, gås, lo, mus, so, trana, ulv o. ie. *r̥ksos, björn, under björn. Växlingen av u o. o beror på former utan o. med s. k. a-om-ljud. Västsvenskt otter i Otterhällan i Göteborg, med -o- t. ex. 1690; 1644: Utteräll.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.

utter i Dalins ordbok 1850

utter, m. 2.

  1. Ett rofdjursslägte, liknande Vesslorna. Lutra. Vanlig Utter, af en till halfannan alns längd, med brunt, tjockt glänsande hår. L. vulgaris.

Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.

Rim på utter

Ord som låter lika från den betonade vokalen till slutet. Var betoningen ligger är hämtat ur uttalet i Folkets lexikon och Wiktionary och annars ur huvudregeln, så den kan skilja sig från det verkliga uttalet i enstaka ord.

Ord som slutar med utter

Ord i SALDO som slutar med utter och där det som står före också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar.

Ord i närheten

Citera den här sidan

Ordlex. ”utter: betydelse, böjning och ursprung”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/utter/

Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY), Hellquist (1922); betydelser ur svenska Wiktionary (CC BY-SA); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Exempel skrivna med AI utifrån källorna. Senast uppdaterad .