Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 12 bokstäver.

uppförsbacke

Vad betyder uppförsbacke?

En väg eller ett parti av en väg som går uppåt, så att man måste anstränga sig mer för att komma fram; figurativt en period av svårigheter.

Synonymer till uppförsbacke

Motsatsord till uppförsbacke

  • nedförsbacke

Exempelmeningar

  • Cyklisten kämpade sig upp för den branta uppförsbacken.
  • Efter uppförsbacken väntade en lång och rak nedförsbacke.
  • Projektet har varit en uppförsbacke sedan starten, men nu ser det ljusare ut.

Varifrån kommer uppförsbacke?

uppförsbacke, Törneros 1827, -väg, jämte utförs- i motsatt betyd. Almquist 1838; ännu ej hos Dalin 1853; av en i svenskan f. ö. ej förekommande sammansättningstyp med adverb + s i förra leden; ombildning av uppförbacke C. H. Anckarsvärd 1817 (enstaka även sedermera), utförbacke Serenius 1734 (-backa), Tavaststjerna. Kanske efter mönstret av utförsgåvor o. d. (till utföra el. utförsel).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.