Synonymer till tupp
Exempelmeningar
- Tuppen gol redan innan solen gick upp.
- Bonden hade en stolt tupp som vakade över hönsgården.
- Barnen skrattade när tuppen flaxade med vingarna och gol högt.
Varifrån kommer tupp?
tupp, t. ex. I. Erici o. 1645, Spegel 1685, jämte ä. nsv. tåpp, topp, 1642, 1670-80-t.; stundom även toppe såsom i vissa sv. dial.; av topp med biformen tupp i betyd. 'hårtofs o. d.' (se tupé); en speciellt svensk beteckning. Alltså efter tuppkammen; jfr isl. Gulltoppr, Heimdalls häst, egentl.: häst med guldgul pannlugg, ävensom Gollinkambi, om Asarnas tupp el. hane, egentl.: med gyllene kam, Goll(in)faxi, hästen med guldgul el. gyllene man. Till betyd.-utvecklingen se f. ö. bläs. — Biformen topp kvarlever i topp-rasande, rasande som en tupp, o. möjl. i topprida. — Det gamla germ. ordet för 'tupp' är hane. Om sv. dial. kock osv. se under kyckling. F. ö. ega de indoeur. spr. en mängd beteckningar, av vilka de flesta liksom hane betyda 'sångaren' el. 'den som gal'; somliga däremot i stället angiva härstamningen ss. grek. (h)o mē̃dos, persikós (órnis), dvs. från Medien el. Persien, vartill möjl. även lat. gallus, den galliske?, såvida ej detta namn i stället (av *gal-no-s el. *gal-so-s, jfr ry. gólosŭ, röst) är rotbesl. med kalla o. sålunda betyder 'roparen'. — Det samgerm. ordet hane (med avljudsformen höna) visar, att hustuppen var känd redan av urgermanerna; på den vilda representanten av släktet Gallus, som sannol. en gång i mycket avlägsna tider levat i Europa, kan namnet icke syfta. — Om på gammal tuppkult syftande svenska ortnamn se under hane.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.