Synonymer till testamente
Ordlistorna anger inga synonymer för testamente.
Varifrån kommer testamente?
Lånord från latin enligt Hellquist.
testamente, om betyd. se nedan, fsv. testament(e), testamentarisk förordnande, i testamente disponerat gods, förbund el. löfte (i relig. mening jfr nedan), huvudavdelning av bibeln = isl., ty. testament osv., av lat. testāmentum, till testāri, bevittna, betyga + ie. suff. -mn̥-to- (= -mund i ty. leumund, rykte) till testis, vittne (på grund av bl. a. osk. trstus ds. numera vanl. tolkat som 'den tredje'; urbesl. med tre). Jfr följ., attest, protest o. testimonium. — I betyd. 'testamentarisk förordnande' uppträder ordet redan i våra landskapslagar. Bl. a. dess latinska ursprung visar hän på att testamentet är ett rent romerskt institut; det förekommer även i antikens Grekland. Under Taciti tid voro testamenten okända för germanerna. Dock finnas inhemska germanska beteckningar: langob. thingare (till ting) o. ags. cwyde (besl. med kväda, säga). I samindoeur. tid var det på grund av familjens organisation otänkbart, att någon av fri vilja kunde förfoga över sin förmögenhet. — Den fsv. betyd. 'förbund', 'löfte' även i gamla bibelövers. (= Luther), t. ex. Ebr. 10:16: 'Det är det Testamentet, som jag dem göra vill' (nya övers.: det förbund), där got. har triggwa (se trygg). — Hjärnes testamente, ett förr o. hos allmogen väl stundom ännu använt namn på ett fordom mycket populärt magstärkande medel, uppfunnet av hovmedikus K. H. Hjärne († 1794); jfr fru Lenngren Min salig man: 'Tog se'n Sötkummin i en kopp, / Försatt med Hjernes Testamente'.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.