superfin, a. 2. (af lat. Super, öfver, och sv. Fin)
I högsta grad fin.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.
Ordlex. ”superfin: betydelse och böjning”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/superfin/
Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna. Senast uppdaterad .