Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

stolle

Vad betyder stolle?

En person som anses dum, tafatt eller oförståndig; ibland används ordet också om någon som beter sig löjligt eller hamnar i pinsamma situationer.

Synonymer till stolle

Motsatsord till stolle

Exempelmeningar

  • Han är ingen stolle, han bara råkade glömma mötet.
  • Sluta vara en stolle och lyssna på vad hon säger.
  • Hon kallade honom stolle när han trillade i dammen framför alla.

Varifrån kommer stolle?

stolle, Växiö 1692: 'stållar och vettvillingar', Spegel 1705, Dalins Arg. - no.; i sv. dial. o. no. även: gammal man som går o. stöter, den äldre betyd., till sv. dial. stolla, ställa, gå o. stöta, no. stolla ds., till germ. roten stel, vara styv, stå upprätt, i stall, ställa, med /c-utvidgning i stjälk, p i stolpe, / i stolt, stulta, stylta. Med avs. på betyd.-utvecklingen till 'inskränkt el. tokig person' jfr det besl. mhty. stolz, stolt, men även: fjantig o. d. - I äldre tid icke sällan i förb. 'gammal stolle', där grundbetyd, framskymtar.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.