spansk

Synonymer till spansk

Ordlistorna anger inga synonymer för spansk.

Varifrån kommer spansk?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

spansk, hörande till Spanien, 1546: sp etnisk (under 15-1600-t. även spanisk, spannesk), 1563: spantz, 1637: spanskt (neutr.); bl. a. i betyd. 'stolt, högmo-dig, stursk', 1712: 'med Spanska steg'. Kolmodin 1732: 'dryg och Spansk i orden', Kling 1735: 'Spanska gebärder', 'Spanska höfligheter' osv., syftande på vissa drag i det spanska uppträdandet o. kynnet (den spanska grandezzan o. d.); jfr till betyd. ä. sv. dansk, trolös, ty. holländisch, klumpig, eng. irish bl. a.: dum o. nedrig, fra. allemand, egentl.: tysk,ofta: tölp,ävensom krabat (egentl.: kroat) o. de bildl. an v. av sv. kosack, ryss, turk, vandal (däremot ej rysk 2, galen o. d., som dock har folketymo-logiskt anslutits till folkslagsnamnet); jfr holl. spaansch i betyd. 'rå, nedrig'. - Spansk fluga, drog o. i sht dragplåster berett av Lytta vesicatoria, 'spanska flugan'; jfr Burens o. 1630: 'Lades spanske flughukladd på halsen', J. G. Oxenstierna 1771: 'hafva en spansk fluga mellan axlarna'; om själva (de torkade) insekterna t. ex. I. Erici o.1645 = da. spansk flue, efter ty. spanische fliege. Drogen fås numera blott i mindre mängd från Spanien. - Spanskgröna, kopparoxid, B. Olai 1578: spansgrön, span(i)skgröne, motsv. da. spanskgrønt, efter mlty. spansgrôn = ty. spansgrün, övers, av mlat. viride hispanicum; först infört från Spanien. I ty. även omvänt grünspan. Eng. har i stället verdigris, av mlat. viride græcum, dvs. grekiskt grönt. - Spanskrör, om ett slags promenadkäpp, Dagl. Alleh. 1771 i annons, förr även: spanskrörkäpp, motsv. i da., från ty.; likaledes först infört från Spanien; jfr även spanskt rör i betyd. 'rotting', jfr 1661: 'fyra slag m(edh) en spansk röö'. - Härtill: spanska sig, vara stolt el. högmodig, Blanche osv.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.