Synonymer till snapphane
Ordlistorna anger inga synonymer för snapphane.
Varifrån kommer snapphane?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
snapphane, under 16- o. 1700-t. benämning på medlemmar av irreguljära krigar-, stundom rövarband, särsk. under de svensk-danska krigen i Skåne 1644 -1679 = da. snaphane, likaledes som hist. term, förr även som okvädinsord, t. ex. 'du gamle Snaphane' Holberg Juele-Stue, från mlty. snaphane, friskytt, stråtrövare = ty. schnapphahn. I ä. ty. även: bössa, varav ä. da. snaphane i samma betyd. Härifrån även fra. chenapan, odåga, o. eng. snapha(u)ncc i båda betyd. F. ö. i enskildheter dunkelt, då man ej säkert känner, vilken betyd. är äldst (den av 'bössa' är dock senast uppvisad). Om den av 'stråtrövare' är den ursprungliga, hör ordet säkerl. till ty. schnappen i betyd. 'plundra, röva' (- snappa), jfr ä. nsv. snapperi (= da., från ty.), röveri o. snatteri; o. den senare leden (= hane, tupp) är att bedöma som ty. streithahn osv., jfr sv. stridstupp. Betyd, 'bössa' är i så fall sekundär o. kan bero på förkortning av schnapp-hahnenrohr, dvs. 'snapphanegevär' (el., enl. somliga, till schnapphahn, snapplås). Otänkbart är dock ej, att man i själva verket har att utgå från betyd. av visst slags bössa o. att senare denna benämning överflyttats på dem, som använde detta vapen; jfr t. ex. det snarast på liknande sätt uppkomna dragon (se tilläggen). - Ett kortnamn till detta ord i den i mlty. uppträdande betyd. av ett mynt (med bilden av en ryttare) är sannol. ä. nsv. snapping hos Ronde-letius 1614: Ty fåår iagh och een snapping ther fore'; bildat med -ing som myntnamnen batting, panni n g, skilling, tioöring, ags. silfring osv.; jfr förf. 1600-t:s sv. s. 220.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.