Synonymer till slok
Ordlistorna anger inga synonymer för slok.
Varifrån kommer slok?
slok, sloker, 1621 = isländska slökr, norska slok; jämför äldre nysvenska slok n., slyna (1614: 'titt . . slock') = svenska dialektalt, vartill avledning isländska sloki n., slok, äldre nysvenska slöke ('ditt slöke' Agneta Horn), slyna = svenska dialektalt, jämför fornsvenska slökifrip Skånel. och slökifrilla, motsvarande (med folketymologisk anslutning till slege, sleka, slicka) äldre danska slegfrid, frilla, ävensom svenska dialektalt slag f rid med mera, om Jungfru Marie sänghalm, Galium boreale och verum, med syftning på örtens anv. i bäddar. Besläktat med sloka, i avljudsförh. till slak; alltså egentligen: slapp, vårdslös människa. Jämför den s-lösa formen norska lök, slö person.
Hellquists originaltext med förkortningar
slok, sloker, 1621 = isl. slökr, no. slok; jfr ä. nsv. slok n., slyna (1614: 'titt . . slock') = sv. dial., vartill avledn. isl. sloki n., slok, ä. nsv. slöke ('ditt slöke' Agneta Horn), slyna = sv. dial., jfr fsv. slökifrip Skånel. o. slökifrilla, motsv. (med folketymologisk anslutning till slege, sleka, slicka) ä. da. slegfrid, frilla, ävensom sv. dial. slag f rid m. m., om Jungfru Marie sänghalm, Galium boreale o. verum, med syftning på örtens anv. i bäddar. Besl. med sloka, i avljudsförh. till slak; alltså egentl.: slapp, vårdslös människa. Jfr den s-lösa formen no. lök, slö person.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
slok i Dalins ordbok 1850
slok, m. 2. ell.
- (af Sloka, gå och drifva; fam.) Lat odugling.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.