Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv, 5 bokstäver.

salig

Vad betyder salig?

som känner stor glädje eller lycka; ofta använt om avliden person i uttrycket salig, som betecknar att någon har dött, i betydelsen att hen nu är i himlen

Synonymer till salig

Motsatsord till salig

Exempelmeningar

  • Hon var alltid glad och salig när barnbarnen kom på besök.
  • Min salig farfar brukade berätta historier från barndomen vid köksbordet.
  • Det var en salig stund när hela familjen samlades under julafton.

Varifrån kommer salig?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

salig, i ä. nsv. även 'lycklig', t. ex. G. I:s reg. (jfr nedan) = da. salig, salig, i ä. da. salug, sælug, lycklig, salig, att döma av stamvokalen -a- för -å- lån från mlty. sâlich, sêlich, lycklig, salig, from, god, lyckobringande, gynnsam, av fsax. sâlig = fhty. sâlig, mhty. även -æ̂- (ty. selig, varifrån familjen. Seelig), ags. gesǽlig, lycklig (eng. silly, dåraktig, jfr nedan o. under segerhuva), isl. sálugr, beklagansvärd, arm, stackars, fsv. sāligher, -ugher (-ǣ-) ds., da. sølle ds., avledn. av germ. *sǣli- = säll (se närmare d. o.). Den germ. grundbetyd. alltså: säll, lycklig. Härifrån bl. a. betyd. 'drucken', i sv, da. o. ty. (1757); jfr säll i samma anv. Med avs. på den religiösa betyd. jfr got. audags, salig, till germ. auð- i fsv. öþer, egendom, rikedom, lycka, osv. (se öd, öde 2 o. namnen på Ed-), ävensom ngrek. mákar, salig, egentl.: lycklig. Betyd. 'dåraktig, dum' i eng. silly o. 'arm, stackars' i de fnord. språken (jfr isl. sǽll med samma betyd.-utveckling) o. i mholl. saligh beror på ett slags ironisk-eufemistisk anv.; jfr enfaldig el. ty. albern, tafatt, enfaldig, av fhty. alawâri, vänlig, alldeles sann (jfr under allvar), el. fra. benoît (benêt), enfaldig, motsv. lat. beneditus, välsignad (kanske dock med mellanlänken 'bigott'), el. grek. euḗthes, godmodig, varav: enfaldig. — Min salig far, salig i åminnelse osv., motsv. i da., efter ty. mein vater selig, mein seliger vater, mhty. sâliger gedechtnisse. Uttr. salig i åminnelse osv. utgår sålunda från gamla genitivkonstr., jfr ä. nsv. 'Jacob Venne . . sele åmynnelse' 1532, fsv. 'hærra pædher, hælgha aminnilse', lat. beatæ el. piæ memoriæ; i fsv. även omskrivet med af, jfr span. de felice recordacion osv.; varvid det i motsv. förbind, ofta använda ihugkommelse kommit att uppfattas såsom prepos i + det även förekommande hugkommelse. Kock Ark. 28:190. — Saligen i saligen avliden o. d., t. ex. 1715, bildat som behörigen, de enda svenska adv. på -en av adj. på -ig (f. ö. blott till adj. på -lig, vartill även skäligen), motsv. lty. adv. på -en, väl egentl. dat. plur. av adjektiv (liksom det inhemska ömsom). Jfr Tamm Änd. hos adverb s. 11. Hos Schroderus 1635: 'affsomnade . . saligligen'. — Sammans. lycksalig = da. lyksalig, efter ty. glückselig.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.