Synonymer till polska
Ordlistorna anger inga synonymer för polska.
polska på engelska
Polish, Swedish dance (reel) (språk som talas i Polen; en svensk dans i 3/4-takt).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer polska?
polska (dans), Linné o. 1750; C. G. Tessin i Tessin och Tessiniana: polskor, om polonäsen, i en skildring av en fest vid hovet i Stockholm 1711 (se polonäs); jämför tidigare: polinska (enstaka; sl. av 1600-t.), till det även sällsynta adjektiv polinsk. Formerna kunna tolkas som ellipser av de under 1600-t. vanliga uttrycket poln(i)sk(er) dantz, Arvidi, Rosenfeldt med flera = äldre tyska polenscher tanz o. 1600 (se för övrigt under polsk). Om grundformen *polnska erinrar ännu svenska dialektalt pånska, polska, Klm. l. (anfört i Sv. lm. IX. 1: 290-1). Emellertid kan polska åtminstone i den under 1700-t. allmänna betydelsen 'polonäs' (i vilken bland annat Tessin brukar ordet) återgå på det polska uttrycket för 'polonäs' taniec polski ('den polska dansen'). De här ovan meddelade formerna beteckna för övrigt, såsom redan delvis antytts, sins emellan ganska olika danser. 1600-t:s poln(i)ska danser voro väl dels från Polen införda danser, som alls icke voro besläktade med polonäsen (eller också möjligen folkliga förelöpare till denna antagligen i Polen o. 1700 uppkomna dans), och dels kanske äldre svenska ring- och springdanser med från Polen påverkade melodier (jämför Arvidi 1651: 'konstige Krumsprång och Polenske Dantzer'). I alla händelser har Ad. Lindgren i Sv. lm. XII. 5: 17 f. påvisat, att polonäsen och den svenska polskan äro musikaliskt identiska. Hos Bellman Fredm. ep. nr 62, om 'sista Balen på Gröna Lund' skildras emellertid en 'pålska', som 'formeras' av Movitz, såsom något slags danslek, vilken i fråga om danssättet intet har att skaffa med polonäsen ens i dess äldre form.
Hellquists originaltext med förkortningar
polska (dans), Linné o. 1750; C. G. Tessin i Tessin o. Tessiniana: polskor, om polonäsen, i en skildring av en fest vid hovet i Stockholm 1711 (se polonäs); jfr tidigare: polinska (enstaka; sl. av 1600-t.), till det även sällsynta adj. polinsk. Formerna kunna tolkas som ellipser av de under 1600-t. vanliga uttr. poln(i)sk(er) dantz, Arvidi, Rosenfeldt m. fl. = ä. ty. polenscher tanz o. 1600 (se f. ö. under polsk). Om grundformen *polnska erinrar ännu sv. dial. pånska, polska, Klm. l. (anfört i Sv. lm. IX. 1: 290-1). Emellertid kan polska åtm. i den under 1700-t. allmänna betyd. 'polonäs' (i vilken bl. a. Tessin brukar ordet) återgå på det polska uttrycket för 'polonäs' taniec polski ('den polska dansen'). De här ovan meddelade formerna beteckna f. ö., såsom redan delvis antytts, sins emellan ganska olika danser. 1600-t:s poln(i)ska danser voro väl dels från Polen införda danser, som alls icke voro besläktade med polonäsen (el. också möjl. folkliga förelöpare till denna antagl. i Polen o. 1700 uppkomna dans), o. dels kanske äldre svenska ring- o. springdanser med från Polen påverkade melodier (jfr Arvidi 1651: 'konstige Krumsprång och Polenske Dantzer'). I alla händelser har Ad. Lindgren i Sv. lm. XII. 5: 17 f. påvisat, att polonäsen o. den svenska polskan äro musikaliskt identiska. Hos Bellman Fredm. ep. nr 62, om 'sista Balen på Gröna Lund' skildras emellertid en 'pålska', som 'formeras' av Movitz, såsom något slags danslek, vilken i fråga om danssättet intet har att skaffa med polonäsen ens i dess äldre form.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
polska i Dalins ordbok 1850
polska, f. 1.
- Polsk qvinna.
- Polska språket. Tala polska.
- En ifrån Polen kommen, allmänt bekant dans i 3/4 takt. Dansa polska.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.