Synonymer till polka
Ordlistorna anger inga synonymer för polka.
polka på engelska
polka (en snabb folkdans i 2/4-takt).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer polka?
polka, Agnes Geijer 1844 (enligt Hamilton-Geete), ett par år efter dansens införande i Sverige = tyska polka, från tjeckiska pulka, halvsteg: dansen uppkom o. 1835 i Böhmen. Härtill verb polka, Agnes Geijer 1844 och så vidare. På grund av den nya dansens popularitet kom ordet i Tyskland snart att beteckna allehanda fina och moderna ting (jämför Polkakirche, om Mattheuskyrkan i Berlin). Så ock i Sverige, till exempel polkadosor, -omnibus, -sjalar, -snus (ungefär samtidigt med taglionidosor, -handskar, -snus, efter den berömda dansösen); jämför danska polka-frakke 1858. Från samma tid härstammar också: polkagrisar, ett slags karameller, nu mera lokalt; och polkahår, knollrigt hår, nu knappast brukligt utom av äldre personer; jämför W. Hebbe i Nordstjernan 1847 s. 36: 'ordnade . . hans hår i alla möjliga och omöjliga fasoner; än helt beskedligt à la »polka» och »némours», än åter à la Byron och Carl den tolfte'; = danska polkahaar (där dock med något annan betydelse, Feilberg).
Hellquists originaltext med förkortningar
polka, Agnes Geijer 1844 (enl. Hamilton-Geete), ett par år efter dansens införande i Sverige = ty. polka, från tjeckiska pulka, halvsteg: dansen uppkom o. 1835 i Böhmen. Härtill vb. polka, Agnes Geijer 1844 osv. På grund av den nya dansens popularitet kom ordet i Tyskland snart att beteckna allehanda fina o. moderna ting (jfr Polkakirche, om Mattheuskyrkan i Berlin). Så ock i Sverige, t. ex. polkadosor, -omnibus, -sjalar, -snus (ungefär samtidigt med taglionidosor, -handskar, -snus, efter den berömda dansösen); jfr da. polka-frakke 1858. Från samma tid härstammar också: polkagrisar, ett slags karameller, nu mera lokalt; o. polkahår, knollrigt hår, nu knappast brukligt utom av äldre personer; jfr W. Hebbe i Nordstjernan 1847 s. 36: 'ordnade . . hans hår i alla möjliga och omöjliga fasoner; än helt beskedligt à la »polka» och »némours», än åter à la Byron och Carl den tolfte'; = da. polkahaar (där dock med något annan betyd., Feilberg).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
polka i Dalins ordbok 1850
polka, f. 1.
- Ett slags dans, ursprungl. polsk.
- Musiken dertill.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.