Synonymer till nässla
Ordlistorna anger inga synonymer för nässla.
Exempelmeningar
- Jag brände mig på en nässla vid skogsbrynet.
- Mamma kokade nässelsoppa på nässlor som hon plockat på våren.
- Barnen hade långa ärmar för att skydda sig mot nässlorna.
nässla på engelska
nettle (en växt av släktet Urtica som bränns vid beröring).
Sammansättningar: brännnässla (stinging nettle), nässelsoppa (nettle soup).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer nässla?
nässla, svenska dialektalt även nättla, nälla, fornsvenska nætla jämte nætzla, næsla, nælla = norska netla, nesla (och natla), äldre danska nædle (danska nelde), medellågtyska, anglosaxiska netele (engelska nettle) fornhögtyska nezzila (tyska nessel) och så vidare; allm. germanska ord (dock ej i gotiska); av germanska *natilōn (i nordiska språk med analogisk omljudsvokal; jämför nedan); avledning av germanska *natōn i svenska dialektalt natä, norska nata, fornhögtyska nazza (och så vidare) detsamma, jämför fornsvenska næta; besläktat med forniriska nenaid detsamma (av reduplicerat ne-na-di-), grekiska adíkē (av *n̥d-ik-ā); till germanska roten nat, knyta, i nät; i forna tider använd till förfärdigande av nät och vävnader såsom ännu hos tatarer och andra sydeuropeiska folk; jämför nättelduk och manet. Denna nässelindustri måste ha varit högst betydande, då den givit växten sitt namn; jämför E. H. Tegnér Sv. stud. s. 449. I latin i stället urtīca, till urere, bränna. Med avs. på övergången av tl > tsl > sl jämför vatle > vassle; och med avseende på sydsvenska dialektalt och danska tl > ðl > ll jämför vatle > valle, ävensom i svagt betonad ställning litle > lille och Östra Götland > Östergyllen. Enligt Falk Awn. Kleiderk. s. 78 är den omljudda formen lånad från anglosaxiska Lånet skulle i så fall bero därpå, att nässlor införts från Tyskland eller England som textilmaterial; jämför under madra. Den lågtyska formen av ordet ingår i familjen. Nettelblad(t).
Hellquists originaltext med förkortningar
nässla, sv. dial. även nättla, nälla, fsv. nætla jämte nætzla, næsla, nælla = no. netla, nesla (o. natla), ä. da. nædle (da. nelde), mlty., ags. netele (eng. nettle) fhty. nezzila (ty. nessel) osv.; allm. germ. ord (dock ej i got.); av germ. *natilōn (i nord. spr. med analogisk omljudsvokal; jfr nedan); avledn. av germ. *natōn i sv. dial. natä, no. nata, fhty. nazza (osv.) ds., jfr fsv. næta; besl. med fir. nenaid ds. (av reduplicerat ne-na-di-), grek. adíkē (av *n̥d-ik-ā); till germ. roten nat, knyta, i nät; i forna tider använd till förfärdigande av nät o. vävnader såsom ännu hos tatarer o. andra sydeuropeiska folk; jfr nättelduk o. manet. Denna nässelindustri måste ha varit högst betydande, då den givit växten sitt namn; jfr E. H. Tegnér Sv. stud. s. 449. I lat. i stället urtīca, till urere, bränna. Med avs. på övergången av tl > tsl > sl jfr vatle > vassle; o. med avs. på sydsv. dial. o. da. tl > ðl > ll jfr vatle > valle, ävensom i svagt betonad ställning litle > lille o. Östra Götland > Östergyllen. Enl. Falk Awn. Kleiderk. s. 78 är den omljudda formen lånad från ags. Lånet skulle i så fall bero därpå, att nässlor införts från Tyskland el. England som textilmaterial; jfr under madra. Den lty. formen av ordet ingår i familjen. Nettelblad(t).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
nässla i Dalins ordbok 1850
nässla, f. 1.
- Örtslägte af fam. Urticeæ. Urtica. Innefattar Etter-, Bränn-, Hampnässla, m. fl.
- I allmänhet menas dermed någon af slägtets brännande arter, såsom: Etter- och Brännnässla (se dess ord). Piska med nässlor. Bränna sig på nässlor.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.