Hoppa till innehållet
Ordlex

Preposition, 6 bokstäver. Ett av de 500 vanligaste orden i svenskan, plats 114, nivå A1.

mellan

Synonymer till mellan

Varifrån kommer mellan?

mellan, fsv. mællan, mællin, mællom, även skrivningarna mellam, mellom m. m., jämte mællir, mælle m. m.; dessutom med -i- millam, millom, motsv. isl. millom, millim (fno. även mellem), jämte milli, no. millom, fda. mællum, mællin, da. mellem. Förhållandet mellan fsv. mællan (redan i vissa landskapslagar) o. mellom är omtvistat; sannol. är formen med -an en ombildning efter ovan, nedan o. d.; se Noreen V. spr. 3: 423 o. där anförd litter. Fsv. mællom (jfr ä. nsv. mellom t. ex. L. Petri) innehåller dat. plur. av ett sbst. *mæþal, mitt, medelpunkt, liksom millom av fsv. sbst. midhel (medhel) ds. (etymologiskt identiskt med medel, se d. o.); jfr isl. (á, í) meðal, miðil, emellan; substantiveringar av fsv. adj. mæþal (i sammans., t. ex. mædhalsten, råmärke) = isl. meðal- resp. fsv. adj. miþal- (medhel-; se mellerst, medel- o. medel), egentl.: i mitten befintlig, till germ. stammen *mið- (se mid-, midja, mitt). Utvecklingen från subst.-kasus till prepos. är analog med den i det besl. fslav. meždu, mellan, egentl. lokat. dual. till mežda. gräns (av ie. *medhi̯ā). — Med avs. på assimilationen av miðlom (osv.) till millom jfr t. ex. lille av *liðle (av litle; se liten). — Fsv., fda. mællin beror på dissimilation av *mællim; jfr isl. megin i báðum megin, på båda sidorna, av en pluraländelse på -m. — Att mellan osv. närmast utgår från sbst., tycks framgå därav att det i forn-spr. ofta konstrueras med genit. Formerna isl. milli, fsv. mælle innehålla dat. sing. av samma sbst. — Om förhållandet mellan ändelserna -om (-um) o. -im jfr Wessén Tvenne bidrag till nord. språkhist. s. 20 (Språkv. sällsk. i Upps. förh. 1916-1918) och där citerad litter. samt senare Kock Ark. 35: 85, Sv. ljudhist. 4: 14. Om här, med Wessén, föreligga former, som utvecklats av ett pronominellt -im, är av flera skäl mycket ovisst. Jfr emellan. — Mellangärde, 1769, Möller 1785 (-en i sing.) = ä. da. mellemgærde, till gärde, gård; i ä. sv., t. ex. 1741, Weste 1807 (jämte -gärde) o. ännu 1866: mellangård; jfr ä. da. midgærde, no. midgard, ävensom Linné 1745: mellangiär, om mellanväggen mellan näsborrarna. — Fsv. adj. mæþal, i mitten befintlig, ingår i ortn. Mel(l)by, Mäl(l)by.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.