Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

mantel

Vad betyder mantel?

Ett ärmlöst, löst ytterplagg som bärs över axlarna; även en del av en ugn eller spis som omger eldstaden; i geologi det mellersta skiktet i jordens inre mellan skorpan och kärnan.

Synonymer till mantel

Exempelmeningar

  • Hon drog en mörk mantel över axlarna när det började regna.
  • Värmen från spisens mantel gjorde köket behagligt varmt under vintern.
  • Mantelns material är varmt och fast men långsamt rörligt, vilket driver kontinentalförflyttningen.

Varifrån kommer mantel?

Lånord från latin enligt Hellquist.

mantel, fsv. mantel, -ol, mattul = isl. mǫttull, mlty. mantel, fhty. mantal (ty. mantel), ags. mentel; ytterst från lat. mantellum (fra. manteau, eng. mantle), avledn. av lat. mantum, mantus, kort mantel, av Isidorus betecknat som ett spanskt ord; f. ö. dunkelt. Jfr följ. — Inhemskt nordiska beteckningar för detta urgamla indoeur. plagg (äldre än rock o. benkläder) äro t. ex. fsv. hakul osv. (se hake 2), isl. skikkja (besl. med skynke), verja (se var 4); i lat. toga (se tak), sagum (keltiskt), grek. khlaĩna (> lat. læna) osv.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.