Synonymer till kona
Ordlistorna anger inga synonymer för kona.
Varifrån kommer kona?
kona, i god bemärkelse ännu Lind 1749: hustru, liksom i vissa svenska dialektalt, fornsvenska kona, kuna (gen. plural kvinna jämte kvænna), kvinna, hustru, frilla = isländska kona (gen. plural kvenna, kvinna), kvinna, hustru, danska kone detsamma, medelhögtyska kone, av germanska *kunōn, i avljudsförh. till *kwenōn i gotiska qinô, fornsaxiska, fornhögtyska quena, anglosaxiska cwene detsamma (engelska quean, sköka), medelholländska quene, sköka, och till *kwǣni- i gotiska qêns, kvinna, hustru, fornsaxiska quân, hustru, anglosaxiska cwén, även: drottning (engelska queen, drottning), isländska kvǽn, hustru, fornsaxiska -kvǣn ds; motsvarande sanskrit -jāni; besläktat med sanskrit ganā́-, gnā́-, gudagemål, jāni-, kvinna, hustru, grekiska gynḗ (beot. baná), forniriska ben, fornslaviska žena och så vidare; ett urgammalt indoeuropeiska ord. Se för övrigt kvinna. Betyd.-utvecklingen till 'liderlig kvinna och d.' är av samma slag som i tyska dirne (= tärna), engelska hussy (= housewife) och franska fille, egentligen: flicka, dotter.
Hellquists originaltext med förkortningar
kona, i god bemärkelse ännu Lind 1749: hustru, liksom i vissa sv. dial., fsv. kona, kuna (gen. plur. kvinna jämte kvænna), kvinna, hustru, frilla = isl. kona (gen. plur. kvenna, kvinna), kvinna, hustru, da. kone ds., mhty. kone, av germ. *kunōn, i avljudsförh. till *kwenōn i got. qinô, fsax., fhty. quena, ags. cwene ds. (eng. quean, sköka), mholl. quene, sköka, o. till *kwǣni- i got. qêns, kvinna, hustru, fsax. quân, hustru, ags. cwén, även: drottning (eng. queen, drottning), isl. kvǽn, hustru, fsax. -kvǣn ds; motsv. sanskr. -jāni; besl. med sanskr. ganā́-, gnā́-, gudagemål, jāni-, kvinna, hustru, grek. gynḗ (beot. baná), fir. ben, fslav. žena osv.; ett urgammalt ieur. ord. Se f. ö. kvinna. Betyd.-utvecklingen till 'liderlig kvinna o. d.' är av samma slag som i ty. dirne (= tärna), eng. hussy (= housewife) o. fra. fille, egentl.: flicka, dotter.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
kona i Dalins ordbok 1850
kona, f. 1.
- Betydde urspr. : qvinna, Säges nu endast i föraktlig mening helst om liderliga qvinnor. Elak, arg kona. Liderlig kona ell. blott kona. Betyder i äldre språket äfv. det samma som: hustru.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.