Hoppa till innehållet
Ordlex

Ord, 4 bokstäver.

kiva

Vad betyder kiva?

att bråka eller tjafsa om småsaker, ofta på ett irriterande sätt; ibland också att ha ett lätt tjatigt eller pirrigt sätt att retas

Synonymer till kiva

Motsatsord till kiva

Exempelmeningar

  • Barnen kivade om vem som fick sitta vid fönstret i bilen.
  • Vi kivas ofta om whose tur det är att diska, men det brukar gå över snabbt.
  • Sluta kiva med din syster, ni har ju varit vänner hela dagen.

Varifrån kommer kiva?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

kiva(s), fsv. kīva = isl. kífa, da. kives; från mlty. kîven = mhty. kîven (ty. keifen); sannol. med grundbetyd. 'skrapa o. d.', alltså = ty. dial. kîfen, skrapa, gnaga. Jfr mholl., holl. krabben i båda dessa betyd. Se Psilander KZ 45: 258.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.