Synonymer till kid
Ordlistorna anger inga synonymer för kid.
Exempelmeningar
- Geten fick två kid i våras.
- Handskarna var sydda av mjukt kid.
- Kidsen på skolgården spelade fotboll under rasten.
Varifrån kommer kid?
kid, fornsvenska kidh = isländska kið, danska kid (engelska kid från nordiska), av germanska *kiðja-, vartill diminutiv *kittīna- = fornhögtyska kizzî(n) (sydtyska kitze), såsom germanska *tikkīna- (= fornhögtyska zickî(n) och så vidare), ung get, till germanska *tiᵹōn- (= tyska ziege), get (jämför under tacka 1), jämför förf. Ark. 13: 233 n. 1. Säkerligen barnspråksord eller onomatopoetiska bildningar i anslutning till lockord. Likartade och (ungefär) likabetydande ordskapelser finnas i en hel del språk, till exempel albanska k'id, getabock, utan att någon släktskap bör antagas: de förekomma även i fi.-ugr. språk. Jämför Reinius Nord. stud. s. 420 n. (med litteratur) och se under tacka 1. Fhty. kizzî(n) utgår ej, såsom man förmodat, från ett äldre germanska *kið-n-, lika litet som zickî(n) från *tiᵹn-, utan den långa konsonanten beror här, såsom i så många andra fall, på ordens hypokoristiska eller onomatopoetiska ursprung; alltså av samma slag som äldre nysvenska (Lex. Linc. 1640 och så vidare), svenska dialektalt kidde, kid (förf. NTfF 3 R XII, s. 65). Kid bör nog sålunda ej, som jag förmodat i Ark: 7: 36, förklaras som en bildning på indoeuropeiska -ti̯a- till germanska roten ki i gotiska keinan, gro (particip af. kijans), fornhögtyska chîmo, grodd (tyska keim), i vilket fall kid vore etymologiskt identiskt med fornhögtyska frumi-kîdi, telning. Jämför killing. I ortnamn bland annat i västg. sockenn. Kärråkra, ombildning av fornsvenska och äldre nysvenska Kidruke (Kyd-), Kidråkra.kid, fornsvenska kidh = isländska kið, danska kid (engelska kid från nordiska), av germanska *kiðja-, vartill diminutiv *kittīna- = fornhögtyska kizzî(n) (sydtyska kitze), såsom germanska *tikkīna- (= fornhögtyska zickî(n) och så vidare), ung get, till germanska *tiᵹōn- (= tyska ziege), get (jämför under tacka 1), jämför förf. Ark. 13: 233 n. 1. Säkerligen barnspråksord eller onomatopoetiska bildningar i anslutning till lockord. Likartade och (ungefär) likabetydande ordskapelser finnas i en hel del språk, till exempel albanska k'id, getabock, utan att någon släktskap bör antagas: de förekomma även i fi.-ugr. språk. Jämför Reinius Nord. stud. s. 420 n. (med litteratur) och se under tacka 1. Fhty. kizzî(n) utgår ej, såsom man förmodat, från ett äldre germanska *kið-n-, lika litet som zickî(n) från *tiᵹn-, utan den långa konsonanten beror här, såsom i så många andra fall, på ordens hypokoristiska eller onomatopoetiska ursprung; alltså av samma slag som äldre nysvenska (Lex. Linc. 1640 och så vidare), svenska dialektalt kidde, kid (förf. NTfF 3 R XII, s. 65). Kid bör nog sålunda ej, som jag förmodat i Ark: 7: 36, förklaras som en bildning på indoeuropeiska -ti̯a- till germanska roten ki i gotiska keinan, gro (particip af. kijans), fornhögtyska chîmo, grodd (tyska keim), i vilket fall kid vore etymologiskt identiskt med fornhögtyska frumi-kîdi, telning. Jämför killing. I ortnamn bland annat i västg. sockenn. Kärråkra, ombildning av fornsvenska och äldre nysvenska Kidruke (Kyd-), Kidråkra.
Hellquists originaltext med förkortningar
kid, fsv. kidh = isl. kið, da. kid (eng. kid från nord.), av germ. *kiðja-, vartill dimin. *kittīna- = fhty. kizzî(n) (sydty. kitze), såsom germ. *tikkīna- (= fhty. zickî(n) osv.), ung get, till germ. *tiᵹōn- (= ty. ziege), get (jfr under tacka 1), jfr förf. Ark. 13: 233 n. 1. Säkerl. barnspråksord el. onomatopoetiska bildningar i anslutning till lockord. Likartade o. (ungef.) likabetyd. ordskapelser finnas i en hel del språk, t. ex. alban. k'id, getabock, utan att någon släktskap bör antagas: de förekomma även i fi.-ugr. språk. Jfr Reinius Nord. stud. s. 420 n. (med litteratur) o. se under tacka 1. Fhty. kizzî(n) utgår ej, såsom man förmodat, från ett ä. germ. *kið-n-, lika litet som zickî(n) från *tiᵹn-, utan den långa konsonanten beror här, såsom i så många andra fall, på ordens hypokoristiska el. onomatopoetiska ursprung; alltså av samma slag som ä. nsv. (Lex. Linc. 1640 osv.), sv. dial. kidde, kid (förf. NTfF 3 R XII, s. 65). Kid bör nog sålunda ej, som jag förmodat i Ark: 7: 36, förklaras som en bildning på ie. -ti̯a- till germ. roten ki i got. keinan, gro (part. af. kijans), fhty. chîmo, grodd (ty. keim), i vilket fall kid vore etymologiskt identiskt med fhty. frumi-kîdi, telning. Jfr killing. I ortnamn bl. a. i västg. sockenn. Kärråkra, ombildning av fsv. o. ä. nsv. Kidruke (Kyd-), Kidråkra.kid, fsv. kidh = isl. kið, da. kid (eng. kid från nord.), av germ. *kiðja-, vartill dimin. *kittīna- = fhty. kizzî(n) (sydty. kitze), såsom germ. *tikkīna- (= fhty. zickî(n) osv.), ung get, till germ. *tiᵹōn- (= ty. ziege), get (jfr under tacka 1), jfr förf. Ark. 13: 233 n. 1. Säkerl. barnspråksord el. onomatopoetiska bildningar i anslutning till lockord. Likartade o. (ungef.) likabetyd. ordskapelser finnas i en hel del språk, t. ex. alban. k'id, getabock, utan att någon släktskap bör antagas: de förekomma även i fi.-ugr. språk. Jfr Reinius Nord. stud. s. 420 n. (med litteratur) o. se under tacka 1. Fhty. kizzî(n) utgår ej, såsom man förmodat, från ett ä. germ. *kið-n-, lika litet som zickî(n) från *tiᵹn-, utan den långa konsonanten beror här, såsom i så många andra fall, på ordens hypokoristiska el. onomatopoetiska ursprung; alltså av samma slag som ä. nsv. (Lex. Linc. 1640 osv.), sv. dial. kidde, kid (förf. NTfF 3 R XII, s. 65). Kid bör nog sålunda ej, som jag förmodat i Ark: 7: 36, förklaras som en bildning på ie. -ti̯a- till germ. roten ki i got. keinan, gro (part. af. kijans), fhty. chîmo, grodd (ty. keim), i vilket fall kid vore etymologiskt identiskt med fhty. frumi-kîdi, telning. Jfr killing. I ortnamn bl. a. i västg. sockenn. Kärråkra, ombildning av fsv. o. ä. nsv. Kidruke (Kyd-), Kidråkra.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.