Synonymer till kardborre
Ordlistorna anger inga synonymer för kardborre.
Exempelmeningar
- Efter promenaden satt det kardborrar fast i mina strumpor.
- Hunden kom hem med pälsen full av kardborrar.
- Mamma plockade bort kardborrarna från barnens jackor.
kardborre på engelska
velcro, thrives.
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer kardborre?
kardborre, Weste 1807 (jämte kar-), äldre: karraborre, lappa, Var. rer. 1538; karreborre, ofta under 1600-t.; karbor; karborre 1700-t.; stundom även: kardtistel, jämför norska kareborre, kardtistel, danska kardeborre, -bolle detsamma De äldre formerna bero möjligen på ombildning av eller utveckling ur ett *kardhaborre (till föregående ord) i anslutning till kara, skrapa, krafsa, norska karra, skrapa; nysvenska kardborre skulle då ha uppkommit genom yngre anknytning till karda. Formen med -d- stadgade sig i litteraturspråket först under senare hälften av 1800-t. De germanska orden för 'kardborre' beteckna för övrigt i regel något som 'klibbar vid', såsom anglosaxiska clífe eller clife ? och norska kleikja (se klibba), lågtyska klîse (se klifs slutet), tyska klette (se klister), lågtyska kladde (se klatt slutet); jämför svenska dialektalt klänkeborre, till klänka, besläktat med klänga.
Hellquists originaltext med förkortningar
kardborre, Weste 1807 (jämte kar-), äldre: karraborre, lappa, Var. rer. 1538; karreborre, ofta under 1600-t.; karbor; karborre 1700-t.; stundom även: kardtistel, jfr no. kareborre, kardtistel, da. kardeborre, -bolle ds. De äldre formerna bero möjl. på ombildning av el. utveckling ur ett *kardhaborre (till föreg.) i anslutning till kara, skrapa, krafsa, no. karra, skrapa; nsv. kardborre skulle då ha uppkommit genom yngre anknytning till karda. Formen med -d- stadgade sig i litteraturspråket först under senare hälften av 1800-t. De germ. orden för 'kardborre' beteckna f. ö. i regel något som 'klibbar vid', såsom ags. clífe el. clife ? o. no. kleikja (se klibba), lty. klîse (se klifs slutet), ty. klette (se klister), lty. kladde (se klatt slutet); jfr sv. dial. klänkeborre, till klänka, besl. med klänga.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
kardborre i Dalins ordbok 1850
kardborre, m. 2.
- Apoteksväxt med röda, pipiga småblomster i blomhufvuden. Arctium Lappa.
- Blomhufvud på denna växt, som med blomfodrets krokformiga taggar häftar sig fast vid kläder, ull o. d.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.