Synonymer till kanik
Ordlistorna anger inga synonymer för kanik.
Varifrån kommer kanik?
kanik, fornsvenska kaniker = danska kannik, yngre form för fornsvenska kanuniker och så vidare = sen medelhögtyska kanonike och så vidare (tyska kanoniker, -us), av medeltidslatin canonicus, medlem av domkapitel, egentligen: som levde efter vissa regler, till grekiska kanṓn, regel, rättesnöre, samling av de bibliska böcker som anses innehålla regeln eller rättesnöret för människans tro och leverne, helgonförteckning (se kanonisera), måttstock, rak stav eller käpp, rör, det senare den ursprungliga betyd., besläktat med grekiska kánna, rör, varom närmare de besläktat kanal, kanel, kanon, knaster. Kvar i ortnamn Kanikebo, -bol, -lyckan (Lund), -marken (Malmö), ursprungligen betecknande åt domkapitels ledamöter anslagna hemman och så vidare. Jämför kanonisera.
Hellquists originaltext med förkortningar
kanik, fsv. kaniker = da. kannik, yngre form för fsv. kanuniker osv. = sen mhty. kanonike osv. (ty. kanoniker, -us), av mlat. canonicus, medlem av domkapitel, egentl.: som levde efter vissa regler, till grek. kanṓn, regel, rättesnöre, samling av de bibliska böcker som anses innehålla regeln el. rättesnöret för människans tro o. leverne, helgonförteckning (se kanonisera), måttstock, rak stav el. käpp, rör, det senare den urspr. betyd., besl. med grek. kánna, rör, varom närmare de besl. kanal, kanel, kanon, knaster. Kvar i ortn. Kanikebo, -bol, -lyckan (Lund), -marken (Malmö), urspr. betecknande åt domkapitels ledamöter anslagna hemman osv. Jfr kanonisera.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.