Synonymer till jubel
Ordlistorna anger inga synonymer för jubel.
Varifrån kommer jubel?
Lånord från latin enligt Hellquist.
jubel, högljudda glädjerop o. d., o. jubla, 1800-talsord, det förra hos Lindfors 1815 (där ännu ej verbet förekommer) samt t. ex. Tegnér o. Stagnelius 1817, det senare hos Stagnelius o. 1820; efter ty. jubel o. jubeln, från lat. jubilum o. jubilāre (vartill fsv. inbilera, ä. nsv. jubilera, jubla, ännu hos Oscar II); ljudhärmande bildningar. — Av helt annat ursprung, men tidigt sammanblandat med o. påverkat av de nämnda orden är jubel- i sammans. ss. jubelfest (t. ex. Prytz 1622) osv. o. i vb. jubilera i betyd.: fira jubelfest (t. ex. Runius o. 1712, Serenius 1734) = ty. jubel- o. jubilieren, urspr. från (m)lat. (annus) jubilæus, jubelår, en av judarnas högtider, vars namn sedan överfördes på den katolska kyrkans jubelår, (med anslutning till jubilum) från grek. iōbēlaĩos adj. o. iōbēlos sbst., av hebr. jôvêl, basun (året invigdes med klang av basuner, jfr bibelns: klangår).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.