Iskant, randen av isen (på vattenytan, isberg eller glaciär).En massa isberg lösbryts från den antarktiska isranden och simmar fritt omkring i havet.När den vikande isranden omkring år 8000 f. Kr. släppte kontakten med Billingens norra ända, sänktes plötsligt Baltiska issjöns yta genom en väldig tappningskatastrof.
Rand (remsa, skikt) av is i frusen jord (tjäle).
Betydelserna är hämtade ur svenska Wiktionary (CC BY-SA).