(lingvistik) (om verb) som inte behöver eller inte kan konstrueras med objekt som bestämmande utfyllning.Verbet simma är intransitivt, för man kan knappast säga ”Jag simmar (något)”.
Betydelserna är hämtade ur svenska Wiktionary (CC BY-SA).
Synonymer till intransitiv
Ordlistorna anger inga synonymer för intransitiv.
intransitiv i Dalins ordbok 1850
intransitiv, a. 2. (gram.)
Intransit verb, tidsord, som utmärker blott ett tillstånd eller en verksamhet, hvilken icke öfvergår till ett annat ting. Detsamma som Neutralt Verb.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.