(betoning: inspek'tor) den som förr hade tillsyn över en högre skola.
(betoning: inspekto'r) arbetsledare vid lantbruk; föreståndare för större järnvägsstation.
Betydelserna är hämtade ur svenska Wiktionary (CC BY-SA).
Synonymer till inspektor
Ordlistorna anger inga synonymer för inspektor.
inspektor i Dalins ordbok 1850
inspektor, m. 3.
(innspä´cktårr) Person, som har öfverinseende öfver en läroanstalt.
(innspäcktór) Person, som förvaltar ett bruk (Bruksinepektor) eller har uppsigt öfver folket vid en landtegendom (Bårdsinspektor).
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.
Ord i SALDO som slutar med inspektor och där det som står före också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar.