Vad betyder impromptu?

Som substantiv: instrumentalt musikstycke, som avses låta som om det vore improviserat i stunden. Som adverb: på rak arm. Källa: svenska Wiktionary (CC BY-SA).

Böjning av impromptu som substantiv: impromptu (singular obestämd), impromptut (singular bestämd), impromptun (plural obestämd), impromptuna (plural bestämd).

Substantiv, 9 bokstäver.

impromptu

Som substantiv

Instrumentalt musikstycke, som avses låta som om det vore improviserat i stunden.

Som adverb

På rak arm.

Betydelserna är hämtade ur svenska Wiktionary (CC BY-SA).

Synonymer till impromptu

Ordlistorna anger inga synonymer för impromptu.

impromptu i Dalins ordbok 1850

impromptu, n. 3. (lat. in promptu)

Svar, tal eller vers, som göres utan förberedelse.
Allt hvad som göres eller sker oförberedt.

Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.

Böjning av impromptu

impromptu som substantiv
singular obestämd	impromptu
singular bestämd	impromptut
plural obestämd	impromptun
plural bestämd	impromptuna

Till korsordet och Wordfeud

Ordet impromptu har 9 bokstäver och ger 23 poäng i Wordfeud utan bonusrutor. Synonymer med samma längd: inga i listan.

Fler ord med 9 bokstäver, som börjar på i.

Ord i närheten

Citera den här sidan

Ordlex. ”impromptu: betydelse och böjning”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/impromptu/

Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY); betydelser ur svenska Wiktionary (CC BY-SA); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Senast uppdaterad 18 oktober 2026.