Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

gyttja

Vad betyder gyttja?

Mjuk, blöt och finkornig jord som bildas på bottnen av sjöar, vattendrag och våtmarker; även om lera blandad med organiska rester

Synonymer till gyttja

Exempelmeningar

  • Barnen stod till knäna i gyttja när de försökte fiska upp en gammal cykel ur sjön.
  • Efter regnet var stigen full av gyttja och det var svårt att gå utan att halka.
  • Botten på dammen består av tjock gyttja med många döda växtrester.

Varifrån kommer gyttja?

gyttja, sl. av 1500-t. = da.-no. gytje (da. har dynd), av urnord. *gutjōn, egentl.: utgjutning, flöde, sedan: översvämmad mark el. avlagring; av svaga stadiet till gjuta. Egentl. samma ord i fsv. urgytia, slöseri (o. slösare); jfr även no. gytja, fördjupning, fiskromshinna, o. ags. gyte m. (av *guti-), utgjutning.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.