Den guldlockiga flickan sprang runt på gräsmattan.
Hon var guldlockig som liten.
Pojken på fotografiet är guldlockig och ler mot kameran.
guldlockig i Dalins ordbok 1850
guldlockig, a. 2.
Som har guldgula lockar.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.