Synonymer till grötmyndig
Ordlistorna anger inga synonymer för grötmyndig.
Varifrån kommer grötmyndig?
grötmyndig, 1688, Serenius 1734, väl ombildning av ett lågtyska *grôtmündig, till grôt, stor (tyska gross, se föregående ord), och möjligen mund, mun, det vill säga stor i munnen; jämför 1688: 'Gröt-myndig i sitt Tal'.
Hellquists originaltext med förkortningar
grötmyndig, 1688, Serenius 1734, väl ombildning av ett lty. *grôtmündig, till grôt, stor (ty. gross, se föreg.), o. möjl. mund, mun, dvs. stor i munnen; jfr 1688: 'Gröt-myndig i sitt Tal'.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
grötmyndig i Dalins ordbok 1850
grötmyndig, a. 2. (fam.)
- Säges om en dum och uppblåst person, som gerna vill visa sig myndig och befallande. En grötmyndig tjensteman. Göra sig grötmyndig, vilja visa sin myndighet. Brukas äfven någon gång om sak, t. ex.: Tala i grötmyndig ton.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.