Synonymer till gorr
Ordlistorna anger inga synonymer för gorr.
Varifrån kommer gorr?
gorr, äldre nysvenska (till exempel Bib. 1541) och svenska dialektalt gor (går), fornsvenska gor- i gorþiūver, boskapstjuv, och så vidare = isländska, norska, forndanska gor, orenlighet, halvsmält föda i kreaturstarmar, i norska även: gyttja, medellågtyska gore, gödselpöl, anglosaxiska, fornhögtyska gor, gödsel med mera, av germanska *gura-. Bl. a., sannolikt med rätta, av Falk-Torp tolkat som 'jäsning', besläktat med svenska dialektalt gäras och så vidare (se närmare under göra). Annorlunda, men osannolikt Fröhde (se Walde2 under foria). Härtill även svenska dialektalt görja, gyttja, norska gyrja detsamma, ävensom m-avledning svenska dialektalt gorm, gurma, dy, norska gurm(a) detsamma, även: drägg, svenska dialektalt görma, norska gyrma, röra, grums och dylikt. Samma ord i formen går- uppträder som förstärkningsord i gårdum, gårelak (båda även med två huvudaccenter), gårsupa, till exempel Wadman, och så vidare, jämför norska gorløgn, gorstor med flera. I ortnamn bland annat i sjön. Gorjen, av fornsvenska *gorghe, svag form till svenska dialektalt gårug, smutsig och dylikt, och sålunda bildat som till exempel Grycken, Gräsken, Maljen. Förf. Sjön. s. 183.
Hellquists originaltext med förkortningar
gorr, ä. nsv. (t. ex. Bib. 1541) o. sv. dial. gor (går), fsv. gor- i gorþiūver, boskapstjuv, osv. = isl., no., fda. gor, orenlighet, halvsmält föda i kreaturstarmar, i no. även: gyttja, mlty. gore, gödselpöl, ags., fhty. gor, gödsel m. m., av germ. *gura-. Bl. a., sannol. med rätta, av Falk-Torp tolkat som 'jäsning', besl. med sv. dial. gäras osv. (se närmare under göra). Annorlunda, men osannolikt Fröhde (se Walde2 under foria). Härtill även sv. dial. görja, gyttja, no. gyrja ds., ävensom m-avledn. sv. dial. gorm, gurma, dy, no. gurm(a) ds., även: drägg, sv. dial. görma, no. gyrma, röra, grums o. d. Samma ord i formen går- uppträder som förstärkningsord i gårdum, gårelak (båda även med två huvudaccenter), gårsupa, t. ex. Wadman, osv., jfr no. gorløgn, gorstor m. fl. I ortnamn bl. a. i sjön. Gorjen, av fsv. *gorghe, svag form till sv. dial. gårug, smutsig o. d., o. sålunda bildat som t. ex. Grycken, Gräsken, Maljen. Förf. Sjön. s. 183.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.