Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 8 bokstäver.

emeritus

Vad betyder emeritus?

Som substantiv

  1. Ämbetsman som efter pensionering behåller hederstitel och vissa särskilda uppdrag eller uppgifter.

Som adjektiv

  1. (om högre ämbetsman, professor eller dylikt) Pensionerad men med bibehållen hederstitel och vissa särskilda uppdrag eller uppgifter.

Betydelserna är hämtade ur svenska Wiktionary (CC BY-SA).

Synonymer till emeritus

Ordlistorna anger inga synonymer för emeritus.

Exempelmeningar

  • Hon är professor emeritus i historia vid universitetet.
  • Efter pensioneringen blev han emeritus och fortsatte att handleda några doktorander.
  • Som emeritus får han fortfarande delta i seminarierna.

emeritus i Dalins ordbok 1850

emeritus, m. (lat.)

  1. Så kallas en embetsman som, efter erhållet afsked, njuter pension eller behåller lönen för den tjenst, han innehaft.

Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.

Citera den här sidan

Ordlex. ”emeritus: betydelse och böjning”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/emeritus/

Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY); betydelser ur svenska Wiktionary (CC BY-SA); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Exempel skrivna med AI utifrån källorna. Senast uppdaterad .