Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 5875, nivå C1.

dygd

Vad betyder dygd?

En god och moralisk egenskap hos en människa, till exempel ärlighet, mod eller tålamod; ibland även en kyskhet, särskilt i äldre språkbruk.

Synonymer till dygd

  • god egenskap

Motsatsord till dygd

Exempelmeningar

  • Hon är känd för sin dygd att alltid säga sanningen.
  • Tålamod är en dygd som han saknar helt.
  • Gamla predikanter talade ofta om kvinnans dygd.

Varifrån kommer dygd?

dygd, i ä. nsv. bl. a. 'godhet, välvilja', fsv. dyghþ), duglighet, godhet m. m. ; = isl. dygð, da. dyd, av urnord. *duᵹiþō, till duga (som bygd till bygga osv.). — Andra bildningar: med -unþ- i mlty. dogent, doget, fhty. tugund (ty. tugend), ags. duguð, samt med -ti i urgerm. *duhti- (se duktig). — Betyd.-utvecklingen i etisk riktning (möjl. genom utländsk påverkan) erinrar om den hos from. Den speciella anv. om en kvinnas dygd o. d. beror på inflytande utifrån; jfr motsv. betyd. hos ty. tugend, fra. vertu, eng. virtue. - En adjektivbildning av samma duᵹ-, germ. *duᵹja- föreligger i isl. dyggr, trogen, rättskaffens, no. dygg, duglig, kraftig m. m. — Göra en dygd av nödvändigheten, efter utländska mönster, med motsv. i da., ty., fra. o. eng.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.