Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 6426, nivå C1.

brunn

Vad betyder brunn?

En grävd eller borrad öppning i marken som förser med vatten; även en konstruerad behållare för att samla upp vatten eller annat, och i överförd betydelse en källa till något, till exempel kunskap eller information.

Synonymer till brunn

Exempelmeningar

  • Vi hämtade vatten från brunnen på gården.
  • Brunnen i parken har rinnit i hundratals år.
  • Hon är en brunn av kunskap om gamla kyrkor.

Varifrån kommer brunn?

brunn, fsv. brunder = isl. brunnr, da. brønd, av germ. *brunna-, (liksom t. ex. knut, läpp) uppkommet ur synkoperade kasus av en n-stam *brunan-; jfr got. brunna, fsax., fhty. brunno (ty. brunnen), källa, brunn, ags. brunna, burna (eng. bourn, bäck), enl. vanligt antagande av germ. *brunnan- , genom sammansmältning av *brunan- o. det synkoperade *brunn- (i t. ex. gen. plur.); jfr dock Brugmann IF 37: 252; även ie. rot med betyd. 'sjuda, koka', besl. med likbetydande grek. phréār (genit. -ātos, av ie. *bhrēu̯n̥-) samt med brinna. — Jfr till betyd. fgutn. sauþr, brunn, osv., till sjuda.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.