betjänt

Synonymer till betjänt

• tjänare
• passopp
• uppassare

• kypare

Motsatsord till betjänt

• herre
• husbonde
• arbetsgivare

Exempelmeningar

• Den betjänte öppnade dörren och tog emot gästernas rockar.
• Hon har haft en betjänt i huset sedan hon var ung.
• Han bugade sig djupt och svarade med en ödmjuk, betjänt ton.

Varifrån kommer betjänt?

betjänt, sbst, o. 1650 = da. betient, efter ty. bedient(er), egentl. part. perf. till bedienen, betjäna. I sv. äldst om tjänare såväl i enskild som allmän tjänst, även om ämbetsmän (t. ex. i 1734 års lag: Konungens betiente); redan tidigt dock om s. k. tjänsteman i motsats till (högre) ämbetsman, t. ex 1656, ännu 1823; sedan i motsats till både ämbets-o. tjänsteman, t. ex. 1830, jfr 1877: 'Civile embets- o. tjenstemän samt betjente.'

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.