Handling där man ifrågasätter eller motsätter sig något, till exempel ett påstående, ett beslut eller en rätt; även att man förnekar att något är sant.
Bestridandet av valresultatet ledde till flera överklaganden.
Hans bestridande av anklagelserna var övertygande men saknade bevis.
Efter bestridandet av avtalet fick parterna träffas i domstol.
bestridande i Dalins ordbok 1850
bestridande, n. 4.
Handlingen, då man bestrider.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.
Ord som låter lika från den betonade vokalen till slutet. Var betoningen ligger är hämtat ur uttalet i Folkets lexikon och Wiktionary och annars ur huvudregeln, så den kan skilja sig från det verkliga uttalet i enstaka ord.
Ordlex. ”bestridande: betydelse och böjning”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/bestridande/
Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna. Senast uppdaterad .