Förr titel för lokal härskare över en provins i vissa europeiska stater.
Betydelserna är hämtade ur svenska Wiktionary (CC BY-SA).
Synonymer till ban
Ordlistorna anger inga synonymer för ban.
ban i Dalins ordbok 1850
ban, f. 1. sing.
Förkortadt af Bana. Brukas nästan endast i poetisk stl och om himlakropparnes banor. Solens ban.
(tekn.) Den öfre jemna ytan af ett städ, på hvilken hammaren slår; äfv. den undre jemna ytan på en hammare, hvarmed den träffar ett föemål, när man hamrar.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.
Ord i SALDO som börjar med ban och där resten också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar. Om sammansatta ord.
Ord i SALDO som slutar med ban och där det som står före också är ett ord, med eller utan fogebokstaven s. Urvalet bygger på stavningen och kan ta med ord som bara ser ut som sammansättningar.