Böjning av anropning som substantiv: anropning (singular obestämd), anropningen (singular bestämd), anropningar (plural obestämd), anropningarna (plural bestämd).

Substantiv, 9 bokstäver.

anropning

Handling där man ropar på någon för att få uppmärksamhet eller kontakt; även att kalla på någon med rop.

Synonymer till anropning

Ordlistorna anger inga synonymer för anropning.

Exempelmeningar

Anropningen från den andra sidan av sjön hördes tydligt i den tysta kvällen.
Efter flera anropningar kom han äntligen fram till oss.
Radiooperatören svarade snabbt på anropningen från fartyget.

anropning i Dalins ordbok 1850

anropning, f. 2.

Handlingen, då man anropar (i bem. 1).

Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.

Böjning av anropning

anropning som substantiv
singular obestämd	anropning
singular bestämd	anropningen
plural obestämd	anropningar
plural bestämd	anropningarna

Till korsordet och Wordfeud

Ordet anropning har 9 bokstäver och ger 14 poäng i Wordfeud utan bonusrutor. Synonymer med samma längd: inga i listan.

Fler ord med 9 bokstäver, som börjar på a.

Ord i närheten

Citera den här sidan

Ordlex. ”anropning: betydelse och böjning”. ordlex.se, Hydral Media AB. Hämtad 18 oktober 2026 från https://ordlex.se/ord/anropning/

Källa: SALDO (Språkbanken, CC BY); Dalins ordbok 1850 (Språkbanken, CC BY). Betydelse och exempel skrivna med AI utifrån källorna. Senast uppdaterad 18 oktober 2026.